Birgitta Hulterström - pedagog och konstknypplare

Sida-101-Trdkonst-Fotograf-Hkan-Berg "Pinjeskål", 9 cm hög och 14 cm i diameter upptill, av Birgitta Hulterström. Fotograf Håkan Berg.

Birgitta Hulterström har varit pedagog hela sitt yrkesliv, men det är knypplingen, som blivit hennes signum och speciellt de tredimensionella formerna. Detta har resulterat i böcker och utställningar i många länder.

Birgitta är född 1937 och har utbildat sig till både textil- och vävlärare på tidigare Nordenfeltska skolan i Göteborg, senare Göteborgs universitet. Under 40 år har hon undervisat barn och vuxna i olika textila ämnen. Redan tidigt var det knypplingen, som blev en specialitet och efter en kurs i experimentell knyppling på Vårdinge folkhögskola i början på 80-talet, hittade Birgitta fram till bildknypplingen. "Efter den kursveckan klev jag in i en annan värld", säjer Birgitta "sen blev det bara 'fritt' för mej, men jag hade ett gediget hantverkskunnande i botten."

Knyppling i nya former

Parallellt med egen undervisning och vidareutbildning har Birgitta experimenterat vidare genom att ''gå till botten" med knypplingens teknik. Hon har undersökt ytor, linjer och strukturer i de grundläggande slagen och bottnarna och omsatt i nya former till tredimensionella skålar och fat. Ett annat format är de stora, grova knypplade nät i längder, som går från golv till tak, som Birgitta har utvecklat, där materialet fått spela ut genom den till synes enkla tekniken. Material och teknik bär varandra i det textila uttrycket.

Var hämtar man sin inspiration då? "Den finns i miljön runt omkring oss men också genom utbildning och genom att se på andras konsthantverk", säger Birgitta. Stor betydelse har den fristående kursen "Textilt uttryck- broderi och knyppling" vid Linköpings universitet haft för många. "För att inte tala om de intryck man får genom kontakter under resor i andra länder; på utställningar och konferenser – och - inte minst genom all ny litteratur", säger Birgitta.

Ny ritmetod

En annan sida, som Birgitta har utvecklat och kombinerat med knypplingen är sitt tecknande. I de fem böcker vi gjort tilllsammans - Birgitta, Ulla Fagerlin och jag - har Birgitta gjort ritningar till de flesta knypplingar, cirka 125 stycken (s. 39, 64). Ritningarna har varit speciellt anpassade till det arbetssätt, som introduceras i böckerna, nämligen att själv göra vissa avväganden och finna en del tekniska lösningar, som passar det egna handlaget. Ritningarna är därför till viss del schematiska, men med viktiga detaljer tydligt utritade. En linje i ritningen markerar ett par pinnar. I fyra böcker får man mönster att pricka av samt arbetsritning i ett.

  • Knyppelboken 1987, ICA-förlaget
  • Knypplade bilder 1995/96, FAY förlag
  • Knypplade fåglar 2000, FAY förlag
  • Knypplade blommor 2004, FAY förlag
  • Knypplat till husbehov 2005, Warne förlag

Birgitta berättar:

"När jag ska göra mönsterritning av andras arbeten utgår jag från ett foto i dubbel skala, placerat på ett ljusbord. Med ett papper ovanpå prickar jag ut nålhål och hjälplinjer i olika bottnar. Rutpapper använder jag bara i undantagsfall, i en del komplicerade, täta bottnar. Denna metod fungerar bra och jag har anpassat den till mitt sätt att uttrycka främst bildknyppling. Sättet jag ritar på är 'enkelt' - en linje för det mesta ett par pinnar. I många internationella böcker finns de här förenklade ritningarna. En viktig skillnad är dock att svenska ritningar visar knypplingens rätsida, medan man i de internationella spetsböckerna oftast arbetar med avigsidan upp."

"Min metod att knyppla bygger på en skiss med konturer och vissa hjälplinjer. En vanlig fråga jag får från besökare på mina utställningar är: 'Har du inga mönster?' "Nej, jag arbetar fritt på dynan efter min skiss, men när jag gör tredimensionella saker bygger jag först en modell i papper." Se anvisningar till skålen "Blåeld" i kapitlet Knyppelmönster.

Inga omöjliga knypplingar

Några råd till nybörjare i bildknyppling. "Hitta en form eller ett mönster och börja skissa och experimentera. Tänk annorlunda och bort från bundenheten. Kombinera bild och teknik, rita ut olika fålt, tänk tätt och glest. Hur ska du börja och hur sluta? Testa, pröva och gör misstag. Diskutera. Det finns inga omöjliga knypplingar, bara olika arbetssätt."

Från Gränna till Sansepolcro

Birgitta har deltagit i ett 30-tal utställningar varav sju egna och övriga samlingsutställningar, hälften i Sverige, hälften utomlands. De spänner över en tioårspriod och gäller både stora och små sammanhang. Från julmarknad i Gränna till internationell biennal i Sansepolcro, Italien. En sådan var den tionde spetsbiennalen "Il merletto connubio tra scienca e arte - The lace: Union between Science and Art" i Sansepolcro 2002, då Birgitta fick pris för sin knyppling "Foldings". Juryn skrev bl a: "Your lacework is among the best laces chosen as a winner".

Mästarknypplare

I samband med Svensk Hemslöjds 100-årsjubileum 2012 utnämndes mästarslöjdare i olika hantverk varvid Birgitta utsågs till mästarknypplare. Ur motiveringen: "Väl förankrad i traditionen har hon visat ett nytt förhållningssätt till knypplingen där den grundläggande teknologin uttrycks på ett nyskapande sätt. I sina verk visar Birgitta på en väl utvecklad formkänsla samt avancerade lösningar på tekniska problem. Med sina kunskaper och sin innovativa förmåga är Birgitta Hulterström en utomordentlig Mästarslöjdare.


Textkälla: Malmberg, Kristna Trådkonst. Knyppling under fyra decennier Warne förlag, Estland: 2014

Texten är publicerad med författarens tillstånd.

Naime Thorlin - konstnär och konsulent

Relaterade inlägg

By accepting you will be accessing a service provided by a third-party external to https://www.svenskknyppling.com/

Om CSKV

Centrum för svensk knyppling i Vadstena (CSKV) är ett samarbetsorgan för alla som är intresserade av svensk knyppling. 

CSKV har org. nr. 802534-1440

Kontakt

Välkommen att kontakta oss om du har frågor!

E-post: info@svenskknyppling.com