nov
05

Marita Carlborg Olsson - guldsmedsmästare och knypplare

Marita Carlborg-Olsson Marita Carlborg-Olsson

Marita Carlborg Olsson är guldsmedsmästare och knypplare. Hon kombinerar dessa båda kompetenser i kragar, halsband, broscher m.m.

Fortsätt läs mer
  60 Träffar
60 Träffar
aug
15

Birgitta Hulterström - pedagog och konstknypplare

Sida-101-Trdkonst-Fotograf-Hkan-Berg "Pinjeskål", 9 cm hög och 14 cm i diameter upptill, av Birgitta Hulterström. Fotograf Håkan Berg.

Birgitta Hulterström har varit pedagog hela sitt yrkesliv, men det är knypplingen, som blivit hennes signum och speciellt de tredimensionella formerna. Detta har resulterat i böcker och utställningar i många länder.

Fortsätt läs mer
  232 Träffar
232 Träffar
aug
15

Naime Thorlin - konstnär och konsulent

Sida-95-Trdkonst-Fotograf-Hkan-Berg "The Impossible Freedom" 20x17 cm av Naime Thorlin. Fotograf Håkan Berg.

Naime Thorlin har i sin verksamhet förenat spetstraditioner från hemslöjdens värld med sitt nyskapande inom knyppling. Erfarenheter hon fört ut genom utställningar, kurser och sin verksamhet i kulturområdet Gamla Linköping.

Fortsätt läs mer
  169 Träffar
Taggad i:
169 Träffar
aug
15

Hildur Kratz - en Vadstenaprofil

Sida-92a-Trdkonst-Fotograf-Hkan-Berg Biskopshuset, 6x7 cm av Hildur Kratz. fotograf Håkan Berg.

Hildur Kratz är starkt förknippad med Vadstena och knyppeltraditionen där – dels för sin insats som lärare under lång tid, dels för sitt sätt att utveckla spetstraditionen i historiska bilder.

Fortsätt läs mer
  161 Träffar
Taggad i:
161 Träffar
aug
15

Ulla Fagerlin - konstnär och pedagog

"Hösttuplan", 8x16 cm av Ulla Fagerlin. 1990-tal. Fotograf Håkan Berg. "Hösttuplan", 8x16 cm av Ulla Fagerlin. 1990-tal. Fotograf Håkan Berg.

Ulla Fagerlin tillhör de mest namnkunniga inom svensk knyppling och har verkat över ett brett fält - som både pedagog och konstnär under lång tid.

Fortsätt läs mer
  216 Träffar
Taggad i:
216 Träffar
aug
14

Charlotte Randel

Skylt som pekar mot Vadstena-spetsar hos Fru Charlotte Randel (andra huset till höger) Skylt som pekar mot Vadstena-spetsar hos Fru Charlotte Randel (andra huset till höger)

Charlotte Randel

Född: 1851 i Furingstad

Död: 1926 i Vadstena

Spetshandlare: 1880 – 1905

Fortsätt läs mer
  158 Träffar
158 Träffar
aug
14

Spetsen Kumlagallret

Mässhake Kumla Kyrka Mässhake Kumla kyrka

Mönstret är rekonstruktion, gjord av Föreningen Svenska Spetsar, efter mässhaken i Kumla kyrka.

Mässhake från 1642 i Kumla kyrka, belägen söder om Tåkern, Östergötland. Mässhaken är dekorerad med flätspets av guld- och silvertråd.  Mönstret har hämtat sin förebild i Froschowers New Modelbuch tryckt i Zürich 1561.

Fortsätt läs mer
  209 Träffar
Taggad i:
209 Träffar
aug
13

Vad hände på 2000-talet?

Trdkonst-2000-tal

Nya böcker

På 2000-talet började den svenska spetslitteraturen att få en delvis ny inriktning genom utgivning av böcker om bildknyppling. Genom nya förlagskontakter med visst specialintresse; Fays förlag i Tyskland och Warne Förlag i Sverige - båda familjeföretag - blev det möjligt att få ge ut böcker i mindre upplagor, vilket de stora förlagen inte var intresserade av.

Fortsätt läs mer
  183 Träffar
183 Träffar
aug
13

Vad hände på 1990-talet?

Trdkonst-90-tal

Knyppellitteratur

Med ökade internationella kontakter ökade också utgivningen av litteratur med nya idéer om arbetssätt, materialval och mönsterframställning. En av dem som haft stor betydelse för den nyskapande knypplingen är tjeckiskan Jana Novak, sedan 70-talet bosatt i Danmark. Hon är den tredje generationen tjeckiska textilkonstnärer, som kommit att betyda mycket för den knypplade spetsens utveckling i väst. Genom sina böcker, kurser och utställningar har hon tillfört knypplingen inte bara i Norden utan också andra europeiska länder och Japan inspiration för nyskapande. Hennes verksamhet rör sig över flera decennier med stort genomslag på 90-talet, som jag har uppfattat det. 1984 kom den första boken med titeln Fri knipling ett begrepp, som hade börjat diskuteras i samband med bildknyppling. Hon skriver i förordet: "Fri knipling udvikler denne gamle kniplekunst og beriger den med moderne former og teknikker". Jana har givit ut ett tiotal böcker med ideer, mönster och väl genomarbetade texter och teckningar, allt i nyskapande form. De flesta böcker är trespråkiga.

Fortsätt läs mer
  106 Träffar
106 Träffar
aug
12

Vad hände på 1980-talet?

1980-tal

Nya böcker

Litteraturen började få allt större betydelse för knypplingens utveckling. Allt fler böcker kom ut på den internationella marknaden.  I Tyskland startade Barbara och Rolf Fay sin postorderbokhandel och senare förlag för knyppelböcker. Efter att ha breddat utbudet till flera textila områden har de efter 25 år nu kunder över hela världen. De flesta böcker som kom ut oavsett land och språk var fackböcker med idéer och mönster för knyppling. Inga stora språkproblem uppstod eftersom beskrivningar huvudsakligen byggde på bilder - foton och ritningar - följda av kortfattade texter på flera språk. Problemen kom först senare, när man började göra metodiska undersökningar, som krävde en samstämmig vokabulär utifrån definitioner. En fråga som bl a den internationella spetsföreningen OIDFA tog  itu med.

Fortsätt läs mer
  146 Träffar
146 Träffar
aug
08

Knyppling på 1970-talet

1970-tal

Vad hände på 1970-talet? Vad är det som påverkar en utveckling? Hur påverkas vi och vad tar vi till oss? När – i vilka sammanhang sker detta? Min tanke är att försöka belusa dessa frågor om knyppling genom ett urval böcker och utställningar, kurser och seminarier under de 40 åren. Ett decennium i taget.

Fortsätt läs mer
  222 Träffar
222 Träffar
jun
05

Spetsen Blåsippor i Vadstenas stadsbild

DSC_0047-3 Spetsen Blåsippor som integrerats i Vadstenas stadsbild, här i form av en avrinningsränna. Foto: Ewa Abered
Knypplingen är en viktig del av Vadstenas nutid och historia. Vadstena kommun använder gärna inspiration från knypplingsmönster i formgivningen av installationer. Det kan t.ex. ses i vattenrännan och blomlådor på Storgatan. Förebilden är det kända mönstret ”Blåsippan”.
Fortsätt läs mer
  218 Träffar
218 Träffar
maj
30

Knyppling av Lapptäcket

Mikael-knypplar

Video med Mikael Roos, då han knypplar spetsen "Lapptäcket". Videon är publicerad med Mikaels tillstånd.

Fortsätt läs mer
  355 Träffar
Taggad i:
355 Träffar
maj
30

Vadstenaspetsar - teknik och material

Vadstenaknyppling utförs traditionellt på en knyppeldyna med en rulle på vilken ett mönster i papp fästes med nålar. Övriga redskap är knyppelpinnar, tråd och nålar.

Mönstren som används är gjorda av papp. Det är viktigt att pappen är relativt hård, ofta prespan, annars kommer hålen att töjas ut efter hand och spetsen blir då mindre vacker. På mönstret markeras olika bottnar så att man vet hur man ska knyppla, och allteftersom man knypplar så sätter man i nålar i hål. Till skillnad mot Skåneknyppling som har hål endast i ytterkanterna så har man i Vadstenaknypplingen hål överallt i mönstret där det behövs.

Fortsätt läs mer
  412 Träffar
Taggad i:
412 Träffar
maj
27

Blåsippor

IMG_3681Blsippor-bl-liggande Bild på spetsen Blåsippor med blå bakgrund Foto: Privat
Spetsen Blåsippor är ett originalmönster som kommer från från Elsa Petersons Spetsaffär Eftr. 
 
  230 Träffar
230 Träffar
maj
25

Dalarna - Att dikta en spets

NM.0093390A-B-silkeshtta-Gagnef Silkeshätta med knypplad spets från Gagnef. Foto: Elisabeth Eriksson, Nordiska Museet

Dalarnas knyppeltradition ger oss kunskap genom språket. Man knyter en spets på sin knyppelkudde och sätter själv samman mönsterformer - diktar sin spets. Talande namn som Jerusalems mur, Äreporten och Gumshorn berättar om olika inspirationskällor.

Fortsätt läs mer
  326 Träffar
Taggad i:
326 Träffar
maj
24

Sockerudd med spindel

Sockerudd-och-spindel Sockerudd med spindel
Söt klassiker och övningsspets
 
Sockerudd med spindel knypplas med lintråd 90/2 och 10 par knyppelpinnar. Mönstret finns hos Föreningen Svenska Spetsar och ingår i övningsserien.
 
Spetsen på bilden är knypplad av Amanda Wärnberg, deltagare på Vadstena folkhögskolas textillinje 2021. Traditionell längdspets som har en naturlig böjning vilket här har utnyttjas till en choker som lägger sig fint runt halsen.
 
  297 Träffar
Taggad i:
297 Träffar
maj
24

Smålandsknyppling - en oskriven historia

NM.0016081A-C-WEBB Knepplaty, två småländska spetsar. Foto: Sissy Sjöberg, Nordiska Museet

Småland, Sydsveriges största landskap, nämns sällan i samband med knypplade spetsar. Det geografiska läget med de välkända knyppellandskapen Blekinge och Skåne i söder och Östergötland i norr talar för att något också borde funnits i Småland. Så är också fallet, men dessa spetsar har inte varit föremål för någon närmare undersökning. I litteraturen omnämns småländska spetsar helt kortfattat t.ex. i Anna-Maja Nylens bok Hemslöjd.

Fortsätt läs mer
  148 Träffar
148 Träffar
maj
23

Greta Sjunnesson Sandberg 1886 – 1976

GS-Vadstenamotiv-a-fss-foto-ke-Svensson-WEBB Vadstenamotiv av Greta Sandberg. Foto: Åke Svensson

Greta Sandberg växte upp i Vadstena och lärde sig att knyppla i unga år. Hon utbildade sig till teckningslärare på Högre Konst Industriella Skolan, nuvarande Konstfack. På skolan träffade hon Gustaf Sandberg som utbildade sig till skulptör och 1916 gifte de sig.

Fortsätt läs mer
  166 Träffar
Taggad i:
166 Träffar
maj
23

En liten bit knypplad spets i silke och guld

Fyndet av en bit spets och ett tygstycke gjordes våren 1998 i samband med utgrävningar i kvarteret Absalon i Linköping. Det fanns i en stor avfallsgrop daterad till 1400-talet och kan vara det hittills äldsta fyndet av knypplad spets i Sverige. Spetsfragmentet utgörs av en knypplad flätspets med picot (d v s en uddkant). Tråden består av guldlindad silkestråd (lantråd). Tygstycket är sannolikt ett tunt och fint silkestyg.

Fortsätt läs mer
  129 Träffar
129 Träffar
maj
23

Ångermanland - violen, Flodfåran och Rosengången

Spetsarna med de fantasifulla namnen kom till i början av 1900-talet. De knypplades med finaste ångermanländska lintråd och har hämtat inspiration till sitt textila uttryck i landskapets väv- och broderimönster.

Ångermanland är sedan 1700-talet känt som Sveriges förnämsta linodlingsbygd. Fina lärfter och grönskimrande lingarner av högsta kvalitet såldes till marknader och uppköpare söderut.

Ångermanlands Hemslöjd försåg också hemslöjdsföreningar med handspunnen lintråd till broderi och knyppling. Trots det har inte Ångermanland någon lång spetstradition. Eftersom det inte fanns landskapstypiska knyppelmönster använde man mönster från andra textilier.

På 1910-talet började hemslöjdsföreningens ledning intressera sig för knyppling. Ångermanlands Hemslöjd tog då kontakt med Greta Sjunnesson som var teckningslärare i Härnösand.

Fortsätt läs mer
  207 Träffar
207 Träffar
maj
23

Blekinge

NM.0042737 Duk fr. Jemjö sn, Östra hd Bleking. Köpt i Lönsboda. Foto: Elisabeth Eriksson, Nordiska Museet

Frihandsknyppling med färg

Ett kustlandskap som Blekinge har fått sina kulturella impulser från många olika håll till lands och till sjöss. Detta avspeglas i landskapets olika spetstyper, som bär på en spännande historia. Gamla mönster och tekniker berättar om kontakter med historiska knyppelcentra, något som inspirerat dagens spetsforskare till utvecklingsarbeten.

Fortsätt läs mer
  201 Träffar
201 Träffar
maj
23

Hälsingland - flätmönster, rosor och svartluvespets

NM.0087107-svartluva-delsbo-WEBB Svartluva från Delsbo. Foto: Elisabeth Eriksson, Nordiska Museet

Hälsinglands knyppling är en färgstark kultur i vitt, rött och svart. Den bygger på en folklig tradition från 15- och I6oo-talen och har utvecklats i två områden - kring Delsbo och kring Ovanåker. Dessa traditioner har inspirerat såväl spetsforskare som konstnärer i våra dagar.

Tack vare hemslöjdsrörelsens pionjärer som Bricken Gyllenhammar (1852-1939) och Elin Veng från Bollnäs, Stina Rodenstam (1868-1936) Hudiksvall och Rut Hanzen (1889-r979) från Delsbo, har kunskapen om spetsarna bevarats till i dag. Elin Veng, syster med Bricken Gyllenhammar, utforskade Ovanåkersspetsarnas mönster och höll kurser för att lära ut dem. Som ung lärde hon sig Vadstenaknyppling liksom Rut Hanzen, som undervisade i Delsboknyppling och en gång var elev till Stina Rodenstam.

Fortsätt läs mer
  220 Träffar
220 Träffar
maj
23

Östergötland - Kvinnor, knyppling och spetshandel i Vadstenatradition

Östergötland - Kvinnor, knyppling och spetshandel i Vadstenatradition Knypplingsmönster, variant på den typiska Vadstenaspetsen Klosterliljan Foto: Elisabeth Eriksson, Nordiska Museet

Dagens Vadstenaknyppling bygger på gamla hantverkstraditioner från 15- och 1600-talen, då kungligheter och kyrkliga företrädare dominerade staden. 1700-talets Flanderninspirerade spetstyper ledde till en omfattande yrkesverksamhet för kvinnor och män i Vadstenatrakten. Än idag lockar denna traditionsrika miljö till sig många, som vill ta del av den textila kultur, som knypplingen utgör.

Fortsätt läs mer
  250 Träffar
250 Träffar
maj
23

Skåne - från renässansspetsar till kryckehjärtan och sotrynen

Skåne - från renässansspetsar till kryckehjärtan och sotrynen Foto: Elisabeth Eriksson Tillhör: Nordiska Museet

Gamla Sotrynet är namnet på en nybörjarspets i skånsk knyppling. Redan här möter oss folkhumorn i de skånska spetsarna. Udden i spetsen bildar två små hål, som i gristrynet. Spetsarna med de fantasieggande namnen och de säregna mönstren har knypplats i en begränsad del av landskapet "Kniplingahjörnan". De har knypplats från 1800-talet och framåt kommit att betraktas som "de typiskt skånska spetsarna"

Men det har knypplats i landskapet Skåne långt tidigare. Skåne tillhörde Danmark fram till freden vid Brömsebro 1658. Den danska adeln ägde slott och herresäten i Skåne och visste att klä sig enligt det senaste modet.

1500-talets högkonjunktur hade gett de skånska bönderna bra inkomster och möjlighet att efterlikna de högre ståndens modedräkter. Men överdrifter ledde till "överflödsförordningar", som förbjöd lyxvaror och sättet att klä sig över sitt stånd.

I renässansmodet under 15- och 1600-talen ökade användningen av linneplagg, som pryddes med spetsar kring halsringningar och handleder. I Danmark var knyppelkonsten känd i högreståndskretsar redan i början av 1500 - talet.

Där liksom på andra håll i Europa var klädlyxen ruinerande och massor av dyra spetsar importerades. För att främja inhemsk tillverkning kallade Christian IV därför i början på 1600-talet in olika slag av hantverkare från bl.a. Flandern.

Fortsätt läs mer
  282 Träffar
282 Träffar

Om CSKV

Centrum för svensk knyppling i Vadstena (CSKV) är ett samarbetsorgan för alla som är intresserade av svensk knyppling. 

CSKV har org. nr. 802534-1440

Kontakt

Välkommen att kontakta oss om du har frågor!

E-post: info@svenskknyppling.com