maj
23

Skåne - från renässansspetsar till kryckehjärtan och sotrynen

Skåne - från renässansspetsar till kryckehjärtan och sotrynen Foto: Elisabeth Eriksson Tillhör: Nordiska Museet

Gamla Sotrynet är namnet på en nybörjarspets i skånsk knyppling. Redan här möter oss folkhumorn i de skånska spetsarna. Udden i spetsen bildar två små hål, som i gristrynet. Spetsarna med de fantasieggande namnen och de säregna mönstren har knypplats i en begränsad del av landskapet "Kniplingahjörnan". De har knypplats från 1800-talet och framåt kommit att betraktas som "de typiskt skånska spetsarna"

Men det har knypplats i landskapet Skåne långt tidigare. Skåne tillhörde Danmark fram till freden vid Brömsebro 1658. Den danska adeln ägde slott och herresäten i Skåne och visste att klä sig enligt det senaste modet.

1500-talets högkonjunktur hade gett de skånska bönderna bra inkomster och möjlighet att efterlikna de högre ståndens modedräkter. Men överdrifter ledde till "överflödsförordningar", som förbjöd lyxvaror och sättet att klä sig över sitt stånd.

I renässansmodet under 15- och 1600-talen ökade användningen av linneplagg, som pryddes med spetsar kring halsringningar och handleder. I Danmark var knyppelkonsten känd i högreståndskretsar redan i början av 1500 - talet.

Där liksom på andra håll i Europa var klädlyxen ruinerande och massor av dyra spetsar importerades. För att främja inhemsk tillverkning kallade Christian IV därför i början på 1600-talet in olika slag av hantverkare från bl.a. Flandern.

Fortsätt läs mer
  282 Träffar
282 Träffar
maj
23

Hälsingland - flätmönster, rosor och svartluvespets

NM.0087107-svartluva-delsbo-WEBB Svartluva från Delsbo. Foto: Elisabeth Eriksson, Nordiska Museet

Hälsinglands knyppling är en färgstark kultur i vitt, rött och svart. Den bygger på en folklig tradition från 15- och I6oo-talen och har utvecklats i två områden - kring Delsbo och kring Ovanåker. Dessa traditioner har inspirerat såväl spetsforskare som konstnärer i våra dagar.

Tack vare hemslöjdsrörelsens pionjärer som Bricken Gyllenhammar (1852-1939) och Elin Veng från Bollnäs, Stina Rodenstam (1868-1936) Hudiksvall och Rut Hanzen (1889-r979) från Delsbo, har kunskapen om spetsarna bevarats till i dag. Elin Veng, syster med Bricken Gyllenhammar, utforskade Ovanåkersspetsarnas mönster och höll kurser för att lära ut dem. Som ung lärde hon sig Vadstenaknyppling liksom Rut Hanzen, som undervisade i Delsboknyppling och en gång var elev till Stina Rodenstam.

Fortsätt läs mer
  221 Träffar
221 Träffar
maj
25

Dalarna - Att dikta en spets

NM.0093390A-B-silkeshtta-Gagnef Silkeshätta med knypplad spets från Gagnef. Foto: Elisabeth Eriksson, Nordiska Museet

Dalarnas knyppeltradition ger oss kunskap genom språket. Man knyter en spets på sin knyppelkudde och sätter själv samman mönsterformer - diktar sin spets. Talande namn som Jerusalems mur, Äreporten och Gumshorn berättar om olika inspirationskällor.

Fortsätt läs mer
  326 Träffar
Taggad i:
326 Träffar
maj
23

Ångermanland - violen, Flodfåran och Rosengången

Spetsarna med de fantasifulla namnen kom till i början av 1900-talet. De knypplades med finaste ångermanländska lintråd och har hämtat inspiration till sitt textila uttryck i landskapets väv- och broderimönster.

Ångermanland är sedan 1700-talet känt som Sveriges förnämsta linodlingsbygd. Fina lärfter och grönskimrande lingarner av högsta kvalitet såldes till marknader och uppköpare söderut.

Ångermanlands Hemslöjd försåg också hemslöjdsföreningar med handspunnen lintråd till broderi och knyppling. Trots det har inte Ångermanland någon lång spetstradition. Eftersom det inte fanns landskapstypiska knyppelmönster använde man mönster från andra textilier.

På 1910-talet började hemslöjdsföreningens ledning intressera sig för knyppling. Ångermanlands Hemslöjd tog då kontakt med Greta Sjunnesson som var teckningslärare i Härnösand.

Fortsätt läs mer
  208 Träffar
208 Träffar
maj
30

Vadstenaspetsar - teknik och material

Vadstenaknyppling utförs traditionellt på en knyppeldyna med en rulle på vilken ett mönster i papp fästes med nålar. Övriga redskap är knyppelpinnar, tråd och nålar.

Mönstren som används är gjorda av papp. Det är viktigt att pappen är relativt hård, ofta prespan, annars kommer hålen att töjas ut efter hand och spetsen blir då mindre vacker. På mönstret markeras olika bottnar så att man vet hur man ska knyppla, och allteftersom man knypplar så sätter man i nålar i hål. Till skillnad mot Skåneknyppling som har hål endast i ytterkanterna så har man i Vadstenaknypplingen hål överallt i mönstret där det behövs.

Fortsätt läs mer
  413 Träffar
Taggad i:
413 Träffar
maj
24

Smålandsknyppling - en oskriven historia

NM.0016081A-C-WEBB Knepplaty, två småländska spetsar. Foto: Sissy Sjöberg, Nordiska Museet

Småland, Sydsveriges största landskap, nämns sällan i samband med knypplade spetsar. Det geografiska läget med de välkända knyppellandskapen Blekinge och Skåne i söder och Östergötland i norr talar för att något också borde funnits i Småland. Så är också fallet, men dessa spetsar har inte varit föremål för någon närmare undersökning. I litteraturen omnämns småländska spetsar helt kortfattat t.ex. i Anna-Maja Nylens bok Hemslöjd.

Fortsätt läs mer
  148 Träffar
148 Träffar
jun
05

Spetsen Blåsippor i Vadstenas stadsbild

DSC_0047-3 Spetsen Blåsippor som integrerats i Vadstenas stadsbild, här i form av en avrinningsränna. Foto: Ewa Abered
Knypplingen är en viktig del av Vadstenas nutid och historia. Vadstena kommun använder gärna inspiration från knypplingsmönster i formgivningen av installationer. Det kan t.ex. ses i vattenrännan och blomlådor på Storgatan. Förebilden är det kända mönstret ”Blåsippan”.
Fortsätt läs mer
  219 Träffar
219 Träffar
maj
23

Östergötland - Kvinnor, knyppling och spetshandel i Vadstenatradition

Östergötland - Kvinnor, knyppling och spetshandel i Vadstenatradition Knypplingsmönster, variant på den typiska Vadstenaspetsen Klosterliljan Foto: Elisabeth Eriksson, Nordiska Museet

Dagens Vadstenaknyppling bygger på gamla hantverkstraditioner från 15- och 1600-talen, då kungligheter och kyrkliga företrädare dominerade staden. 1700-talets Flanderninspirerade spetstyper ledde till en omfattande yrkesverksamhet för kvinnor och män i Vadstenatrakten. Än idag lockar denna traditionsrika miljö till sig många, som vill ta del av den textila kultur, som knypplingen utgör.

Fortsätt läs mer
  251 Träffar
251 Träffar
maj
23

Blekinge

NM.0042737 Duk fr. Jemjö sn, Östra hd Bleking. Köpt i Lönsboda. Foto: Elisabeth Eriksson, Nordiska Museet

Frihandsknyppling med färg

Ett kustlandskap som Blekinge har fått sina kulturella impulser från många olika håll till lands och till sjöss. Detta avspeglas i landskapets olika spetstyper, som bär på en spännande historia. Gamla mönster och tekniker berättar om kontakter med historiska knyppelcentra, något som inspirerat dagens spetsforskare till utvecklingsarbeten.

Fortsätt läs mer
  201 Träffar
201 Träffar
maj
23

En liten bit knypplad spets i silke och guld

Fyndet av en bit spets och ett tygstycke gjordes våren 1998 i samband med utgrävningar i kvarteret Absalon i Linköping. Det fanns i en stor avfallsgrop daterad till 1400-talet och kan vara det hittills äldsta fyndet av knypplad spets i Sverige. Spetsfragmentet utgörs av en knypplad flätspets med picot (d v s en uddkant). Tråden består av guldlindad silkestråd (lantråd). Tygstycket är sannolikt ett tunt och fint silkestyg.

Fortsätt läs mer
  130 Träffar
130 Träffar

Om CSKV

Centrum för svensk knyppling i Vadstena (CSKV) är ett samarbetsorgan för alla som är intresserade av svensk knyppling. 

CSKV har org. nr. 802534-1440

Kontakt

Välkommen att kontakta oss om du har frågor!

E-post: info@svenskknyppling.com