maj
23

Skåne - från renässansspetsar till kryckehjärtan och sotrynen

Skåne - från renässansspetsar till kryckehjärtan och sotrynen Foto: Elisabeth Eriksson Tillhör: Nordiska Museet

Gamla Sotrynet är namnet på en nybörjarspets i skånsk knyppling. Redan här möter oss folkhumorn i de skånska spetsarna. Udden i spetsen bildar två små hål, som i gristrynet. Spetsarna med de fantasieggande namnen och de säregna mönstren har knypplats i en begränsad del av landskapet "Kniplingahjörnan". De har knypplats från 1800-talet och framåt kommit att betraktas som "de typiskt skånska spetsarna"

Men det har knypplats i landskapet Skåne långt tidigare. Skåne tillhörde Danmark fram till freden vid Brömsebro 1658. Den danska adeln ägde slott och herresäten i Skåne och visste att klä sig enligt det senaste modet.

1500-talets högkonjunktur hade gett de skånska bönderna bra inkomster och möjlighet att efterlikna de högre ståndens modedräkter. Men överdrifter ledde till "överflödsförordningar", som förbjöd lyxvaror och sättet att klä sig över sitt stånd.

I renässansmodet under 15- och 1600-talen ökade användningen av linneplagg, som pryddes med spetsar kring halsringningar och handleder. I Danmark var knyppelkonsten känd i högreståndskretsar redan i början av 1500 - talet.

Där liksom på andra håll i Europa var klädlyxen ruinerande och massor av dyra spetsar importerades. För att främja inhemsk tillverkning kallade Christian IV därför i början på 1600-talet in olika slag av hantverkare från bl.a. Flandern.

Fortsätt läs mer
  282 Träffar
282 Träffar
maj
23

Ångermanland - violen, Flodfåran och Rosengången

Spetsarna med de fantasifulla namnen kom till i början av 1900-talet. De knypplades med finaste ångermanländska lintråd och har hämtat inspiration till sitt textila uttryck i landskapets väv- och broderimönster.

Ångermanland är sedan 1700-talet känt som Sveriges förnämsta linodlingsbygd. Fina lärfter och grönskimrande lingarner av högsta kvalitet såldes till marknader och uppköpare söderut.

Ångermanlands Hemslöjd försåg också hemslöjdsföreningar med handspunnen lintråd till broderi och knyppling. Trots det har inte Ångermanland någon lång spetstradition. Eftersom det inte fanns landskapstypiska knyppelmönster använde man mönster från andra textilier.

På 1910-talet började hemslöjdsföreningens ledning intressera sig för knyppling. Ångermanlands Hemslöjd tog då kontakt med Greta Sjunnesson som var teckningslärare i Härnösand.

Fortsätt läs mer
  207 Träffar
207 Träffar
maj
23

Östergötland - Kvinnor, knyppling och spetshandel i Vadstenatradition

Östergötland - Kvinnor, knyppling och spetshandel i Vadstenatradition Knypplingsmönster, variant på den typiska Vadstenaspetsen Klosterliljan Foto: Elisabeth Eriksson, Nordiska Museet

Dagens Vadstenaknyppling bygger på gamla hantverkstraditioner från 15- och 1600-talen, då kungligheter och kyrkliga företrädare dominerade staden. 1700-talets Flanderninspirerade spetstyper ledde till en omfattande yrkesverksamhet för kvinnor och män i Vadstenatrakten. Än idag lockar denna traditionsrika miljö till sig många, som vill ta del av den textila kultur, som knypplingen utgör.

Fortsätt läs mer
  250 Träffar
250 Träffar
maj
23

Blekinge

NM.0042737 Duk fr. Jemjö sn, Östra hd Bleking. Köpt i Lönsboda. Foto: Elisabeth Eriksson, Nordiska Museet

Frihandsknyppling med färg

Ett kustlandskap som Blekinge har fått sina kulturella impulser från många olika håll till lands och till sjöss. Detta avspeglas i landskapets olika spetstyper, som bär på en spännande historia. Gamla mönster och tekniker berättar om kontakter med historiska knyppelcentra, något som inspirerat dagens spetsforskare till utvecklingsarbeten.

Fortsätt läs mer
  201 Träffar
201 Träffar

Om CSKV

Centrum för svensk knyppling i Vadstena (CSKV) är ett samarbetsorgan för alla som är intresserade av svensk knyppling. 

CSKV har org. nr. 802534-1440

Kontakt

Välkommen att kontakta oss om du har frågor!

E-post: info@svenskknyppling.com