mar
20

Ottilia Adelborg (1855 – 1936)

Spets komponerad av Ottilia Adelborg. FOTO: Hemslöjdens samlingar

Ottilia Adelborg var en av flera konstnärer som reste till Dalarna kring förra sekelskiftet för att måla och teckna. Hennes egna arbeten utgörs av akvareller och teckningar till egna visor och rim och av henne berättade gamla svenska sagor samt ett flertal illustrationer till andras text, särskilt i barnböcker.

Fortsätt läs mer
  443 Träffar
maj
25

Dalarna - Att dikta en spets

NM.0093390A-B-silkeshtta-Gagnef Hatt med spets, används som underhatt med en ev. silkeshätta utanpå. Från Gagnef. Foto: Elisabeth Eriksson, Nordiska Museet

In English

Dalarnas knyppeltradition ger oss kunskap genom språket. Man knyter en spets på sin knyppelkudde och sätter själv samman mönsterformer - diktar sin spets. Talande namn som Jerusalems mur, Äreporten och Gumshorn berättar om olika inspirationskällor.

Fortsätt läs mer
  1054 Träffar
Taggad i:
maj
23

Ångermanland - Violen, Flodfåran och Rosengången

In English

Spetsarna med de fantasifulla namnen kom till i början av 1900-talet. De knypplades med finaste ångermanländska lintråd och har hämtat inspiration till sitt textila uttryck i landskapets väv- och broderimönster.

Ångermanland är sedan 1700-talet känt som Sveriges förnämsta linodlingsbygd. Fina lärfter och grönskimrande lingarner av högsta kvalitet såldes till marknader och uppköpare söderut.

Ångermanlands Hemslöjd försåg också hemslöjdsföreningar med handspunnen lintråd till broderi och knyppling. Trots det har inte Ångermanland någon lång spetstradition. Eftersom det inte fanns landskapstypiska knyppelmönster använde man mönster från andra textilier.

På 1910-talet började hemslöjdsföreningens ledning intressera sig för knyppling. Ångermanlands Hemslöjd tog då kontakt med Greta Sjunnesson som var teckningslärare i Härnösand.

Fortsätt läs mer
  863 Träffar
maj
23

Blekinge

Duk fr. Jemjö sn, Östra hd Bleking. Köpt i Lönsboda. Foto: Elisabeth Eriksson, Nordiska Museet Duk fr. Jemjö sn, Östra hd Bleking. Köpt i Lönsboda. Foto: Elisabeth Eriksson, Nordiska Museet

In English

Frihandsknyppling med färg

Ett kustlandskap som Blekinge har fått sina kulturella impulser från många olika håll till lands och till sjöss. Detta avspeglas i landskapets olika spetstyper, som bär på en spännande historia. Gamla mönster och tekniker berättar om kontakter med historiska knyppelcentra, något som inspirerat dagens spetsforskare till utvecklingsarbeten.

Fortsätt läs mer
  772 Träffar
maj
23

Hälsingland - flätmönster, rosor och svartluvespets

NM.0087107-svartluva-delsbo-WEBB Svartluva från Delsbo. Foto: Elisabeth Eriksson, Nordiska Museet

In English

Hälsinglands knyppling är en färgstark kultur i vitt, rött och svart. Den bygger på en folklig tradition från 15- och I6oo-talen och har utvecklats i två områden - kring Delsbo och kring Ovanåker. Dessa traditioner har inspirerat såväl spetsforskare som konstnärer i våra dagar.

Tack vare hemslöjdsrörelsens pionjärer som Bricken Gyllenhammar (1852-1939) och Elin Veng från Bollnäs, Stina Rodenstam (1868-1936) Hudiksvall och Rut Hanzen (1889-r979) från Delsbo, har kunskapen om spetsarna bevarats till i dag. Elin Veng, syster med Bricken Gyllenhammar, utforskade Ovanåkersspetsarnas mönster och höll kurser för att lära ut dem. Som ung lärde hon sig Vadstenaknyppling liksom Rut Hanzen, som undervisade i Delsboknyppling och en gång var elev till Stina Rodenstam.

Fortsätt läs mer
  938 Träffar
maj
23

Östergötland - Kvinnor, knyppling och spetshandel i Vadstenatradition

Knypplingsmönster, variant på Klosterliljan Knypplingsmönster, variant på den typiska Vadstenaspetsen Klosterliljan Foto: Elisabeth Eriksson, Nordiska Museet

In English

Dagens Vadstenaknyppling bygger på gamla hantverkstraditioner från 15- och 1600-talen, då kungligheter och kyrkliga företrädare dominerade staden. 1700-talets Flanderninspirerade spetstyper ledde till en omfattande yrkesverksamhet för kvinnor och män i Vadstenatrakten. Än idag lockar denna traditionsrika miljö till sig många, som vill ta del av den textila kultur, som knypplingen utgör.

Fortsätt läs mer
  1032 Träffar
maj
23

Skåne - från renässansspetsar till kryckehjärtan och sotrynen

Klutspets från Skåne Foto: Elisabeth Eriksson Tillhör: Nordiska Museet

In English

Gamla Sotrynet är namnet på en nybörjarspets i skånsk knyppling. Redan här möter oss folkhumorn i de skånska spetsarna. Udden i spetsen bildar två små hål, som i gristrynet. Spetsarna med de fantasieggande namnen och de säregna mönstren har knypplats i en begränsad del av landskapet "Kniplingahjörnan". De har knypplats från 1800-talet och framåt kommit att betraktas som "de typiskt skånska spetsarna"

Men det har knypplats i landskapet Skåne långt tidigare. Skåne tillhörde Danmark fram till freden vid Brömsebro 1658. Den danska adeln ägde slott och herresäten i Skåne och visste att klä sig enligt det senaste modet.

1500-talets högkonjunktur hade gett de skånska bönderna bra inkomster och möjlighet att efterlikna de högre ståndens modedräkter. Men överdrifter ledde till "överflödsförordningar", som förbjöd lyxvaror och sättet att klä sig över sitt stånd.

I renässansmodet under 15- och 1600-talen ökade användningen av linneplagg, som pryddes med spetsar kring halsringningar och handleder. I Danmark var knyppelkonsten känd i högreståndskretsar redan i början av 1500 - talet.

Fortsätt läs mer
  1291 Träffar
aug
15

Hildur Kratz - en Vadstenaprofil

Rödtornet, 6x7 cm av Hildur Kratz. fotograf Håkan Berg. Rödtornet, 6x7 cm av Hildur Kratz. fotograf Håkan Berg.

Hildur Kratz är starkt förknippad med Vadstena och knyppeltraditionen där – dels för sin insats som lärare under lång tid, dels för sitt sätt att utveckla spetstraditionen i historiska bilder.

Fortsätt läs mer
  731 Träffar
Taggad i:
aug
15

Ulla Fagerlin - konstnär och pedagog

Tulpan knypplad av Ulla Fagerlin Tulpanen på bilden är knypplad av Ulla Fagerlin

Ulla Fagerlin tillhör de mest namnkunniga inom svensk knyppling och har verkat över ett brett fält - som både pedagog och konstnär under lång tid.

Fortsätt läs mer
  1001 Träffar
Taggad i:
jan
17

Greta Sjunnesson Sandberg 1886 – 1976

Vadstenamotiv av Greta Sandberg. Foto: Åke Svensson Vadstenamotiv av Greta Sandberg. Foto: Åke Svensson

Greta Sjunnesson växte upp i Vadstena och lärde sig att knyppla i unga år. Hon utbildade sig till teckningslärare på Högre Konstindustriella Skolan, nuvarande Konstfack. Greta hade egna idéer och att enbart knyppla spetsar efter andras mönster passade henne inte. Hon knypplade sin första egna bild redan under utbildningstiden.

Fortsätt läs mer
  1073 Träffar
Taggad i:
aug
15

Naime Thorlin - konstnär och konsulent

Sida-95-Trdkonst-Fotograf-Hkan-Berg

Naime Thorlin (1930–2000) har i sin verksamhet förenat spetstraditioner från hemslöjdens värld med sitt nyskapande inom knyppling. Erfarenheter hon fört ut genom utställningar, kurser och sin verksamhet i kulturområdet Gamla Linköping.

Fortsätt läs mer
  808 Träffar
Taggad i:
dec
05

Några av Ulla Fagerlins tomtar

Knypplad tomte

Insprireras innan jul av Ulla Fagerlins jultomtar. Tomtarna finner du i boken: Fagerlin, U. & Hulterström, B. Knypplade bilder.

Mönstren hittar du hos Knyppelboden som även lånat oss bilderna, vilket vi tackar för!

Fortsätt läs mer
  763 Träffar
nov
05

Marita Carlborg Olsson - guldsmedsmästare och knypplare

Marita Carlborg-Olsson Marita Carlborg-Olsson

Marita Carlborg Olsson är guldsmedsmästare och knypplare. Hon kombinerar dessa båda kompetenser i kragar, halsband, broscher m.m.

Fortsätt läs mer
  851 Träffar
aug
15

Birgitta Hulterström - pedagog och konstknypplare

Sida-101-Trdkonst-Fotograf-Hkan-Berg "Pinjeskål", 9 cm hög och 14 cm i diameter upptill, av Birgitta Hulterström. Fotograf Håkan Berg.

Birgitta Hulterström har varit pedagog hela sitt yrkesliv, men det är knypplingen, som blivit hennes signum och speciellt de tredimensionella formerna. Detta har resulterat i böcker och utställningar i många länder.

Fortsätt läs mer
  989 Träffar
aug
14

Charlotte Randel

Skylt som pekar mot Vadstena-spetsar hos Fru Charlotte Randel (andra huset till höger) Skylt som pekar mot Vadstena-spetsar hos Fru Charlotte Randel (andra huset till höger)

Charlotte Randel

Född: 1851 i Furingstad

Död: 1926 i Vadstena

Spetshandlare: 1880 – 1905

Fortsätt läs mer
  674 Träffar

Om CSKV

Centrum för svensk knyppling i Vadstena (CSKV) är ett samarbetsorgan för alla som är intresserade av svensk knyppling. 

CSKV har org. nr. 802534-1440

Kontakt

Välkommen att kontakta oss om du har frågor!

E-post: info@svenskknyppling.com