Smålandsknyppling - en oskriven historia

Två spetsar kallade Knepplaty Knepplaty, två småländska spetsar. Foto: Sissy Sjöberg, Nordiska Museet

Småland, Sydsveriges största landskap, nämns sällan i samband med knypplade spetsar. Det geografiska läget med de välkända knyppellandskapen Blekinge och Skåne i söder och Östergötland i norr talar för att något också borde funnits i Småland. Så är också fallet, men dessa spetsar har inte varit föremål för någon närmare undersökning. I litteraturen omnämns småländska spetsar helt kortfattat t.ex. i Anna-Maja Nylens bok Hemslöjd.

I Nordiska museets textilarkiv finns ett 20-tal spetsprover insamlade under senare delen av 1800-talet (1877 - 92). De är knypplade på fri hand med ganska grov lintråd. Trots att samlingen är liten är spridningen av deras härkomst stor. De kommer från Smålands alla tre län, vilket väcker nyfikenheten om hur kommunikationerna en gång gick genom landskapet.

Spetsarna har använts för dekoration av olika plagg i den folkliga dräkten samt för hemmets textilier, främst takdukar. Om dessa har Julia Fredricsson (1940) skrivit uppsatsen Takdukarna i Västbo. Hon pekar på sambandet mellan olika textila tekniker; hur efsingar på linnevävnader flätades, knöts eller knypplades till dekorativa avslutningar på takdukarna.

Den lilla spetssamlingen i Nordiska museets arkiv är av 1600-talstyp vad gäller mönster och teknik och bör ha knypplats på en kudde liknande den i Dalarna. Dock framgår av accessionsnummer 16081 a-b kallat "Kneplaty", att även en annan typ av dyna funnits. Den har inkommit till museet genom folklivsforskaren P. G. Vistrand i februari 1877 och beskrivs så här:

Märkt: ''E S D. "Består af en trälåda med i längdriktningen slutande plan. Infäldt i detta sitter en vridbar, tygklädd rulle, hvarå spetsmönstret spännes och utprickas med knappnålar. A lådans bredgafvel en fyrkantig öppning, som haft lucka. Med 24 "knepplapinnar" däraf 12 i användning å en påbörjad spets.

Dessa uppgifter väcker vårt intresse och stimulerar till ett forts att sökande. Säkert finns mycket att upptäcka i småländska museer och hembygdsgårdar. Vi vill uppmana bokens läsare att höra av sig till oss, om ni har något att berätta om knyppling i Småland.

Textförfattare: Inga-Lis Löfquist och Kristina Malmberg


Källa/Reference

Löfquist, Inga-Lis och Malmberg, Kristina "Smålandsknyppling - en oskriven historia", i: Att dikta en spets: om knyppling i Sverige, red. Kristina Malmberg (Partille, Warne i samarbete med Föreningen Svenska Spetsar, 2003), s. 12-27.

Vidare läsning/Further Reading

Fredricsson, J. (1940). Takdukarna i Västbo. Ur Meddelande nr XIII från Norra Smålands Fornminnes- och Jönköpings läns hembygdsförbund. Jönköping.

Sockerudd med spindel
Greta Sjunnesson Sandberg 1886 – 1976

By accepting you will be accessing a service provided by a third-party external to https://www.svenskknyppling.com/

Om CSKV

Centrum för svensk knyppling i Vadstena (CSKV) är ett samarbetsorgan för alla som är intresserade av svensk knyppling. 

CSKV har org. nr. 802534-1440

Kontakt

Välkommen att kontakta oss om du har frågor!

E-post: info@svenskknyppling.com