"Hösttuplan", 8x16 cm av Ulla Fagerlin. 1990-tal. Fotograf Håkan Berg. "Hösttuplan", 8x16 cm av Ulla Fagerlin. 1990-tal. Fotograf Håkan Berg.

Ulla Fagerlin tillhör de mest namnkunniga inom svensk knyppling och har verkat över ett brett fält - som både pedagog och konstnär under lång tid.

Ulla är född 1920 och utbildade sig i textil konst på Konstfackskolan i Stockholm på 1940-talet. Som lärare under utbildningstiden hade hon Elsa Enquist, legendarisk knyppellärare från tiden med Vadstena knyppelskolor. De första åren ägnade hon åt arbete inom svensk hemslöjd och komponerade mönster för broderi och vävning. Men det var knyppling, som kom att bli Ullas specialitet.

Konstnär och tekniker

Ullas stora insats gäller nyskapande inom svensk spetstradition, särskilt bildknyppling. Genom att vara både formgivare och knypplare i samma person har hon med tiden skapat ett alldeles eget uttryck, som ofta blivit synonymt med "svensk knyppling". Ulla gör både unika verk och mönster för mångfaldigande. Hennes "produktion" (cirka 400 mönster) kan delas in i två stora delar; den traditionella och den experimentella. Man kan skönja en gräns under slutet av 80-talet genom Knyppelboken som hade underrubriken Tradition och eget skapande.

Ulla berättar:

"Under Konstfacktiden var det tradition och teknik, som gällde, liksom under de "Vadstenakurser"jag gick på 70-talet. Sen, när jag undervisade gymnasieelever och dom började fråga om bilder och friare arbetssätt, kom jag igång med bildknypplingen och fick användning för min konstnärliga utbildning."

En genomgång av Ullas kompositioner visar på en intressant utvecklingsgång från den bundna spetsen till ett friare bildskapande, hela tiden med samma tekniska grund. Här tre bilder med fiskmotiv som exempel.

I spetsen "Fiskstim" (3.5 cm bred) simmar fiskarna på rad, rapport efter rapport omgivna av den traditionella nålbottnen.

I "Plattfisk" (18x8,5 cm) börjar motivet likna en bild med avslutande kanter, men fortfarande inskriven i det sedvanliga nätet.

I den tredje bilden "Fiskar" (16x8 cm hela bilden) simmar fiskarna fritt utan omgivande nät.

Pedagogiska ideer

Sina pedagogiska ideer har Ulla omsatt i små avslutande bilder. I kompositionen Småstad har hon utnyttjat husformen som grund och stegvis ökat svårighetsgraden. Regelbundenheten och formen, som bygger på den klassiska Torchonspetsen är tacksam att variera och kan lätt byggas ut - flera hus bildar tillsammans kvarter, som bildar gator i Småstad.

Böcker och utställningar

Ullas knyppling är väl känd både i Sverige och internationellt genom den publicitet de fem böckerna hon medverkat i, har inneburit (s. 39, 64 och 101). Från 1975 och framåt har Ulla också haft ett tiotal separatutställningar och deltagit i många samlingsutställningar i Sverige, Tyskland och Frankrike.

Knyppelrosen

"Fjärilen" (se sidan 3 3) var en tidig bildknyppling, som uppmärksammades och väckte intresse redan på 70-talet. Sedan dess har mycket hänt på bildknypplingens område och Ulla har varit en stor inspirationskälla för många. 2007 tilldelades hon utmärkelsen "Knyppelrosen" efter en omröstning bland knypplare i landet. Utdrag ur juryns motivering: "Ulla Fagerlin har bidragit till spetsens utveckling på ett brett fält genom experiment med teknik och formgivning samt på olika sätt spridit sina kunskaper och ideer till andra och därigenom bidragit till förnyelse av den knypplade spetsen. Genom mångårig undervisning på gymnasienivå och inom högre utbildning har hon förmedlat kunskaper till flera generationer. Ulla Fagerlins kunskaper och innovativa förmåga gör henne till en utomordentligt värdig pristagare".


Textkälla: Malmberg, Kristna Trådkonst. Knyppling under fyra decennier Warne förlag, Estland: 2014

Texten är publicerad med författarens tillstånd.